Sitter nu i mörkret helt själv och bara låter tårarna rinna ner för kinderna.

Det började i morse. Vaknade upp vid 6 tiden.

Ännu en natt ( det händer rätt ofta ) så drömde jag om att Älsk var otrogen mot mig.

Varenda gång jag vaknar upp känner jag ett hat mot mig själv.

Liksom.. hur kan jag ens drömma sådana drömmar?! Det känns som ett svek mot Älsk..

Och i drömmen är den andra tjejen alltid så perfekt.. får honom och må bra, tar hand om honom osv.

Och jag gör inte ett skit. Jag känner mig så otroligt värdelös!

Så där satt jag med ångesten rivandes inuti mig. Jag fick ett sug av att göra illa mig själv..

Jag gick upp ur sängen mot kökslådan. Men lyckades lägga ifrån mig både kniven och saxen.

Gick sedan till badrummet, lyckades även då att låta bli rakhyveln.

Jag satte mig i duschen och tog en lång varm dusch. Jag bet av mig naglarna då jag kände att om jag inte gör det,

Kommer jag dra med naglarna efter huden tills någon ( eller fler ) blod droppe kommer fram..

Så gick omkring under dagen och tvingade mig själv att tänka positivt.

Att jag är bra som jag är osv. Det gick åt helvettet. Men jag höll minen.

Sedan så diskuterade vi under kvällen om pengar..

Advokaten hade missat en nolla. Så istället för att betala 2800 kr som dom skrev.

Ska mamma betala in 28.000 kr.

Jag är så jävla leds på detta!

Visst tack vare mamma bor jag och min syster på ett bra ställe nu, än hos pappa som misshandlar oss osv.

Men han går rätt så ofta till rätten. Vill att min syster ska flytta hem till honom, vill träffa henne osv.

Så det blir advokatskostnad, efter advokatskostnad.

När vi kom till mamma så hade vi inga kläder, inga möbler. Hade ingenting. Var som att födas på nytt.

Ganska snart hade mamma höga skulder som hon fortfarande håller på och betala av.

Det var säng och byrå, kläder, mediciner, advokat, läkare som vi fick prata hos. osv

Och vi stod ju inte stilla i växten, utan behöver nya kläder när vi vuxit ur dom.

Sedan är jag leds på alla som pratar skit om min familj!

Din mamma är tjock, lat, dålig. Kan inte laga mat osv.

Din syrra är cp, jobbig, adhd unge osv.
Det är MIN familj, jag ÄLSKAR dom. Och för det så trycker ni ned mig. säger att jag måste stå på mig mer osv.

Visst min mamma kanske är lite överviktig. Hon har ingen lust och laga mat när hon kommer hem, för hon gör det hela dagarna. Hon är inte dålig, hon är bäst. Hon finns där för mig, ger mig tak över huvudet, skyddar mig osv.

Orkar inte mer -.-'

gråter bara utan gränser......

// Gotta Be Somebody